”Vilket tält ska jag ha?”
Det är nog en fråga de flesta vandrare någon gång tänkt. Så länge du inte bara gör dagsturer, eller nyttjar fjällstugor och vindskydd till övernattning, så är tältet en essentiell del i din utrustning. Den är ditt hem på vandringen. Tältet kan också lätt vara den största investeringen du gör som vandrare, med priser som kan sträcka sig upp till flera tiotals tusenlappar. Förmodligen är det också en av de tyngsta delarna av din vandringsutrustning.
Kort sagt, finns det mycket att tänka på för att hitta rätt. Men genom att tänka efter till vad och hur du faktiskt vill använda tältet,så kan det också bli ett av de inköp du har mest glädje av. I den här artikeln försöker vi besvara några frågor, ge tips och dela med oss av erfarenheter – både sådan vi själva har tillägnat oss – och saker vi lärt oss av andra.
Vilken sorts tält ska jag ha?
Kanske den första frågan du ställer dig handlar om vilken typ av tält du ska ha. En klart relevant fråga, men inte nödtvunget avgörande, och heller inte något som finns något nödtvunget rätt och fel svar på.
När du tittar på tält så är det två huvudtyper som är klart vanligast, tunneltält respektive kupoltält. Det finns även ett antal hybridlösningar mellan dessa, liksom så kallade tipitält, eller tältkåtor, som – vilket namnet antyder – liknar ett stereotypisk tält från den amerikanska ursprungsbefolkningen till sin utformning.
Om vi tittar på huvudtyperna av tält så finns det en rad för- och nackdelar med både tunnel- och kupoltält. Vi har själva valt olika varianter på våra vandringar, i samma miljö och till samma användning. Till viss del är det, så att säga, en fråga om tycke och smak. Tunneltält är oftast betydligt lättare än vad kupoltält är, och har ofta rymliga absider (förtält) där det är smidigt att förvara packning, soppåsar eller där du kan låta din hund sova om hen följer med på vandringen. Undertecknad ställer också alltid kängorna i absiden, för att slippa alltför mycket smuts inne i tältet. De allra flesta moderna tunneltält har ytter- och innertält som hänger ihop, vilket också gör de snabba att sätta upp.
Kupoltält har som sin stora fördel att de är självstagande – till skillnad från tunneltält kan de alltså stå på egen hand och är inte beroende av att du har bra möjligheter att fästa markpinnar. Detta är smidigt framför allt om du tältar i stenig mark eller på klippor, vilket är vanligt exempelvis i skärgården eller i viss högalpin terräng. Det innebär också att du kan flytta på tältet i rest skick, och eventuellt lyfta det på plats, om du vill tälta i ett trängre utrymme. Även generellt är kupoltält enklare att sätta upp. De står också bättre emot vind än tunneltält och har högre takhöjd, vilket både är en fördel för det upplevda utrymmet i tältet och ger möjlighet att hänga upp saker inne i tältet, till exempel för att torka.
Hybridtält är kombinationer av de båda typerna, där vissa egenskaper – oftast kryssmonterade tältbågar som gör tältet delvis självstagande – är hämtade från kupoltältet, medan andra egenskaper är hämtade från tunneltältens uppbyggnad – till exempel för att ge en lägre vikt eller en större absid.
Tunneltält:
+
Oftast betydligt lägre vikt
Ofta rymligare absid/förtält
–
Inte självstagade, kräver markpinnar
Lägre takhöjd
Känsligare för fr a sidvind
Kupoltält
+
Självstagade, står utan markpinnar och kan flyttas i rest tillstånd
Klarar vind bättre än tunneltält
Ofta enklare att resa
–
Ofta betydligt tyngre
Oftast mindre absider
Vilken prisklass bör jag välja?
Låt oss börja med att säga att de allra billigaste tälten är att undvika. Ett tält för bara några hundralappar kan möjligen fungera som en nödlösning eller på en musikfestival, där kraven är låga och risken av olika skäl är stor att det blir en engångsartikel. Men när det kommer till vandring och friluftsaktiviteter, satsa på ett tält som inte är av allra billigaste snitt. Har du inte råd, så är vår rekommendation att i stället köpa ett begagnat tält av bättre kvalitet, eller att hyra ett tält.
Generellt finns ett ganska tydligt förhållande mellan pris och kvalitet. Dyrare tält är oftast bättre än billigare. Inte minst gällande hållbarhet och vikt. Men se till att du lägger pengarna på rätt aspekt. Ett dyrt lättviktstält är till exempel inte nödtvunget mer hållbart än ett billigare men tyngre tält. De lätta materialen må vara väldigt starka, för att vara så lätta, men inte nödtvunget jämfört med tjockare och tyngre material. Är inte jakten på gram det viktigaste för dig så bör du lägga pengarna annanstans.
Rätt omhändertaget kan tält ur det dyrare segmentet utan problem hålla över 20 år, och tält ur mellanklassen kan spara dig flera hundra gram per person jämfört med de i lägre prisklasser. Däremot är det inte alla som har nytta av de allra dyraste och bästa ändå. Det gäller återigen att utvärdera hur ofta du tror att du kommer använda tältet och vad du kan tänka dig att betala lite extra för.
Premium
Prisklassen från runt 7 000 kr och uppåt får anses vara premiumtält (i alla fall så länge vi inte pratar om rejält stora tält), och här är det ett varumärke som står ut från mängden. Hilleberg, med produktion i Östersund, är något så ovanligt som ett företag för friluftsprodukter som är specialiserat på en sak, nämligen just tält. Ett Hillebergtält kommer hålla många år och vandringar framöver (även om vissa envist hävdar att kvaliteten var ännu bättre förr), och är valet om du redan vet att du kommer utnyttja det mycket. Utslaget på antalet vandringar blir då priset förmodligen lägre än vad billigare tält ger. Dessutom ska Hilleberg ha bra kundservice, och har bistått många kunder med att laga deras tält. Men fattas kanske bara annat, när du lagt en halv förmögenhet på ett bra tält.
Sen är det självklart inte bara Hilleberg som tillverkar tält i premiumklassen. Även norska Helsport har ett flertal modeller som hör hit, liksom Fjällrävens dyrare modeller. Också Exped, känt för sina liggunderlag, marknadsför något tält i den här prisklassen.
En detalj som kan vara noggrann att kolla när det gäller dyrare tält är att det kan vara ett så kallat fyrsäsongstält. Tältet är då gjort för att utstå relativt rejäla mängder snö, liksom låga temperaturer, som kan förekomma den kallare årstiden, och har därför kraftigare material i både tältduk och tältbågar. Planerar du inte att just vintertälta så köper du då bara ett onödigt dyrt och tungt tält. (Mer om det nedan, i ”Hur mycket ska ett tält väga?”) Dessutom kan ett fyrsäsongstält bli väldigt varmt under heta sommarnätter.